Vikten tar man med ro

Utanför mitt öppna fönster finns en vägg, en tegelvägg, knappt två meter bort. Sticker jag ut huvudet och böjer nacken uppåt, kan jag på dagen se en strimma blå himmel. På kvällen ser jag stadens ljus reflektera i dimman som driver in från bukten. På natten ser jag...

Ett liv efter jul

Välkommen tillbaka, om du överlevde julen. Det har ju varit tradition på gång – med julgran, trevnad, klappar, ljus, paket, kalender, mistel och gammal tant i hörnet för trevnadens skull. Och platt barrande gran så mor gråter, och ljus som brinner snett i...

Avståndets magi

Att resa bort, eller växa upp, är lite som att uppleva en gammal schlager. Ni vet, den där om att Ingenting är längre som förut, alla gamla sanningar är slut. Den sjöngs av Anders Fugelstad och ska inte förväxlas med Lena PHs sång För ingenting är längre som förut,...

I väntan på en spruta

Jag sitter och väntar på att få ta en spruta. Jag har nummer 62. Nummer 7 gick just in. Förhoppningsvis betyder det att jag får min spruta idag. Jag läser senaste Stridsropet, tjuvlyssnar på ett mobilsamtal om hemorrojder och bläddrar i en kvarglömd Metro där jag...

Från hängmatta till turgubbe

Semesterns lata dagar är över. När hösten kommer förväntas jag inleda en förvandling från att hänga matt till att bli en turgubbe. En riktigt aktiv typ som gärna går ut på en liten hösttur för att skaka av mig sommarfläsket. I min fantasi ser jag mig med termosar,...